norrfjärdens kyrka

Stig Strömbergsson diskuterade precis det här med varför man bloggar. En fråga han inte tog upp var dock detta med läsarskara. Just nu är min läsarskara lika med noll. Vi får väl se vad som händer.

Hursomhelst är bilden ovan, trots dess väldigt stiliserade karaktär, faktiskt fotad av mig. Det är en liten stenhög på Flatruet, en bergsplatå i Funäsdalen. Jag och min fru var där på vår bröllopsresa i somras. Egentligen hade jag tänkt ta en bild av min nuvarande arbetsplats. Varför då detta makabra påfund? Vem vill ha en bild av jobbet?

1. Jag är präst.

2. Det betyder att jag till en ganska stor del befinner mig i olika kyrkolokaler, vilket vanligtvis räknas som vackra byggnader.

Det beror alltså inte i första hand på att jag tycker så mycket om mitt jobb. Det handlar ju om en bild, om estetik. Till saken hör dock att jag tycker väldigt mycket om mitt jobb. Till saken hör också ytterligare några komplicerande faktorer:

3. ”Min” kyrka är Norrfjärdens kyrka. Kyrkan i fråga är den andra på platsen, byggd 1967. De flesta tycker att den ser ganska anskrämlig ut. Man vänjer sig, tycker jag.

4. Den gamla kyrkan, till en början omdebatterad och avskydd (byggd 1913) brann ned efter ett åsknedslag 1963. Det finns bilder överallt i församlingens lokaler på den gamla kyrkan. Foton, broderier, vävnader… You name it. Det är en långsam sorgeprocess här, kan man säga. Många församlingsaktiva kommer väldigt tydligt ihåg då den brann. Jag tror det är lite som James Dean. Han hade aldrig blivit så beröd om han inte hade dött så ung.
5. Det finns inga bilder på den nya kyrkan. INGA. Hittar inte ens någon på nätet, vid en snabb googling. Detta måste åtgärdas, bara för att.

Min plan är alltså att ha Norrfjärdens kyrka längst upp på bloggen. Och att ta en bild på den och hänga upp på mitt arbetsrum. Tills vidare får dock världen nöja sig med en dålig mobilkamerabild.