Androteologi

Teologi vaddå…? Andros är grekiska för man. En teologi för män blir alltså en androteologi. Detta har jag naturligtvis inte kommit på själv. Anders Piltz nya bok Adam, var är du? damp ner i postlådan idag. Han funderar över om man kan vara man och kristen. Att svaret är jakande är väl ganska klart, men frågeställningen är intressant:

- Det finns gott om feministisk teologi formulerat. Det har tänkts mycket kring kvinnan och kvinnorollen i förhållande till kristen tro. Och utgångspunkten har hela tiden varit att det är männen som dominerar samhälle och kyrka, och därför har det varit nödvändigt.
- Trots männens dominans, traditionellt sett då främst i hierarkin, är det idag precis som i många andra tider kvinnorna som bär upp församlingen på de flesta håll. De flesta kyrkobesökarna är kvinnor. Varför lockas inte fler män?
- Man suckar över en brist på kvinnliga förebilder inom kyrkan ibland. Men vilka manliga förebilder tar vi oss?

Piltz har flera intressanta tankar kring det här, och lyfter förutom Jesus själv (som på många sätt bryter mot tidens rådande förhållningssätt till kvinnor) fram Josef (Jesu styvfar) som en förebild. En man som låter andra komma främst, som avstår från sin makt (i ”kraften” av att vara man i den kulturen osv) för andras skull. Som tar sig an Maria  trots att han först tror att hon varit otrogen deras trolovning, som uppfostrar Jesus och blir en förebild för honom.

Dygder fördjupar sig Piltz i också. Mer om detta en annan gång. Nu ska jag drälla runt i Norrfjärden under examensfesten här. Helt fantastiskt egentligen, med så många lokala frivilliga krafter som engagerar sig för ett trevlig, drogfritt alternativ under examenskvällen.